GMO-soja, grönt guld i Argentina

Av Jens Sundström, Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, Uppsala

I sin artikelserie om argument för och emot GMO debatten  i tidningen Lantmännen målar Monika Kling upp en bild av att odling av GMO soja i Argentina inte bara bidrar till ökad skövling av regnskogen, den är dessutom inte speciellt lönsam (se klipp härintill). Det första påståendet har redan kommenterats här på forskarbloggen (se inlägg den 6/10)

Sojabönderna i Argentina praktiserar direktsådd utan föregående plöjning, en gammal metod som först utvecklades av indianer i sydvästra USA. Kombinationen plöjningsfri odling och GMO soja har inneburit en revolution i Argentinskt jordbruk, eftersom glyfosfat-resistent soja underlättar plöjningsfri odling, vilket i sin tur tillåter odling i torra område, p.g.a. av att plöjningsfri odling gör att vatten stannar i marken. Detta har både på gott och ont medfört en utökning av jordbruksarealen, men GMO är ingen förutsättning för plöjningsfri odling, däremot ett gott komplement. Plöjningsfri odling med GMO ger högre avkastning på grund av lägre omkostnader och skonsammare jordbearbetningsmetoder.

Många människor har de facto tjänat stora pengar på detta, vilket skapar företag, men även en guldrush-mentalitet. Företagen får vinst, och då vill de investera pengarna och expandera. Andra ser en ny lönsam bransch och startar egna företag. Detta kallas KAPITALISM, och vi skall inte diskutera dess fördelar/nackdelar här.

Nämnas kan dock att kombinationen av valuta-devalvering och soya export har gjort att Argentina nu har en ekonomisk tillväxt på 8%, och i januari i år så betalade Argentina tillbaka 10 miljarder dollar till IMF.

Not: Andra frågetecken som kommer upp när man läser Monika Klings artikelseriel i Lantmännen berörs idag även på branchorganisationen BioteknikCentrums hemsida