Kan vi lita på allt i GMO debatten?

Av Jens Sundström Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, Uppsala

Det frågar sig Monika Kling i tidningen Lantmännen under september månad i en serie artiklar där hon försöker reda ut begreppen och på ett nyanserat sätt klargöra vilka fakta som ligger bakom påståenden som förs fram i GMO debatten av både förespråkare och motståndare. Ett lovvärt initiativ men i vissa avseenden når hon tyvärr inte riktigt ända fram.

Ett påstående som ofta förs fram av företrädare för miljörörelsen är att odling av GMO-soja i Argentina har medfört en ökad skövling av regnskogen (se klipp från Lantmännen). Någon tropisk regnskog, likt den i Brasilien, finns inte i Argentina, däremot finns det så kallade Yungas-skog, en typ av regnskog som är en torr bergsskog med mycket dimma och fukt, men inte så mycket regn.

Skogsskövlingen är visserligen ett stort problem i norra Argentina just nu, liksom det varit i Brasilien i ett decennium, men det har inget med GMO att göra. I Brasilien, där rovdriften varit som värst, har odling av GMO grödor inte varit tillåten  överhuvudtaget förrän i mars 2006. Många av dessa skogsavverkningar görs även för odling av icke GMO grödor, såsom socker, bönor, bomull, tobak men även tallskog (se artikel i NYT från 2004). Jag är glad att miljörörelsen engagerar sig i frågan om skogsskövlingen, och även i GMO frågan, men de gör sig själv en otjänst när de har sakfel i sin argumentering. Det är också tråkigt att sådana påståenden gång på gång okritiskt upprepas av både journalister och GMO-motståndare tills dess att de upphöjs till allmänt accepterade sanningar.
NYtimes