Forskning bygger på tillit

Av Jens Sundström, Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

Som rapporteras om i dagens DN så drar man från UPSC tillbaka en publikation som publicerades i Science 2005. Publikationen har rönt mycket stor uppmärksamhet eftersom den gav lösningen på en av växtbiologins stora gåtor: Vilken är signalen som får växter att börja blomma? Detta ämne som produceras i bladen och transporteras upp till den del av växten som bär blommor namngavs redan 1936 av Mikhail Chailakhyan och går under benämningen florigen, även om man inte har vetat vad florigen är för sorts ämne. Forskargruppen på UPSC presenterade i sin Scienceartikel data som visade att florigen i modellväxten backtrav var ett mRNA från en gen som kallas FT. Eftersom artikeln ännu ligger kvar på Science hemsida utan kommentarer är det svårt att säga vilken del av artikeln som inte stämmer. Oberoende arbete i tomat och tobak har visat att FT visserligen är inblandat i signaleringen från blad till skott. Det har dock från dessa arbeten inte gått att säga att FTs mRNA i sig utgör signalen. Nu dras alltså artikeln i Sicence tillbaka och därmed fortsätter jakten på florigen.

Man kan naturligtvis fråga sig hur det kommer sig att arbeten som publiceras i så pass prestigefyllda tidskrifter som Science kan visa sig innehålla felaktiga data. Jag tror att en del av svaret ligger i att forskning bygger på tillit, både inom en forskargrupp och mellan forskargruppen och tidskrifterna som publicerar vetenskapliga arbeten. I reviewprocessen kontrolleras sällan rådata utan de som granskar arbetet utgår från att de grafer och bilder som presenteras är korrekta, man inriktar sig istället på de slutsatser som dras utifrån presenterade data samt om nödvändiga kontroller är gjorda. Reviewprocessen är helt enkelt inte utformad för att upptäcka forskningsfusk. Detsamma gäller för arbete inom en forskargrupp, där man i det dagliga arbetet litar på att de enskilda forskarna inte manipulerar data. Det kan synas naivt och gör naturligtvis forskningen sårbar för fusk. I de flesta fall har en specifik publikation inte en avgörande betydelse för en forskares fortsatta karriär men eftersom forskningsfinansiärer helst ger resurser till excellenta forskare och en excellent forskare ofta definieras av att han eller hon publicerar högt ansedda tidskrifter som Science så innebär nog själva möjligheten till ett Science-pek, speciellt för ej ännu etablerade forskare, en extra lockelse till forskningsfusk.

Uppdatering: Idag, 20/4 så publiceras två artiklar i Science som visar att FT förmodligen ändå är florigen, men att det är proteinet som utgör signalen (Corbersier et al.;Tamaki et al.).

Uppdatering II: I VK den 24/5 tillbakavisar försteförfattaren, Tao Huang, den kritik som riktats mot honom i samband med Science artikeln drogs tillbaka.

.

Pingat på Intressant

Andra bloggar om: florigen, UPSC, vetenskap, forskningsfusk

Comments

[katarina]

Intressant inlägg. Måste säga att det är bra å ena sidan att forskare har förtroende för varandra, men å andra sidan tycker jag att man måste kolla fakta när det gäller vertenskap.