Myt 4: Användningen av konstgödning är onödig och förstör jordens naturliga bördighet.

Av Göran Djurfeldt¹, Mikael Hammarskjöld², Hans Holmén³, Magnus Jirström² & Rolf Larsson¹

¹ Sociologiska institutionen, Lunds Universitet
² Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet
³ Tema Vatten, Linköpings Universitet

Få frågor är föremål för så många missuppfattningar, larmrapporter och mytbildningar som världens livsmedelsproduktion. Den sunda skepsis, som många av alternativrörelserna hyser inför allehanda förslag till lösningar på fattigdomens problem, blandas dessvärre många gånger med en aversion mot moderniseringsprojektet som sådant. Det är därför viktigt att myterna blir föremål för en kritisk granskning så att diskussionen fokuseras på mer realistiska och hållbara lösningar på försörjningsproblemen. Vi vill i en serie inlägg här på forskarbloggen lyfta fram några av de vanligast förekommande myterna när det gäller jordbruksutvecklingen i framför allt världens fattiga länder.


Myt 4: Användningen av konstgödning är onödig och förstör jordens naturliga bördighet. Jorden blir för alltid beroende av tillsättning av kemikalier.

Det finns rikliga belägg för att över- och feldosering av konstgödsel är skadligt. Våra egna problem med övergödning av vattendrag och kustnära hav är exempel på detta. Dessa problem orsakas dock inte av konstgödningen som sådan utan av ovarsamt handhavande. Man kan också överdosera animalisk gödsel. Detta är t.ex. ett stort problem i Holland. Det finns inga belägg för att rätt doserad konstgödsel orsakar skador på jorden och dess bördighet. I Sverige har vi använt en kombination av konstgödsel, stallgödsel och gröngödsel i över hundra år utan att jordens bördighet skadats. Däremot kan ett ensidigt beroende av konstgödsel vara skadligt, särskilt i områden med osäker nederbörd och stark solinstrålning.

I Afrika används så lite konstgödning per hektar att risk för övergödning knappast föreligger. Bristen på konstgödning framstår samtidigt som ett av de största hindren för ökad produktion. Ta ett land som Malawi. Produktiviteten inom jordbruket är låg och livsmedelsbrist ett återkommande bekymmer. Kompostering och gröngödsling förekommer endast i begränsad omfattning och räcker inte till för att upprätthålla jordens bördighet. Det råder samtidigt brist på animalisk gödsel, eftersom endast ca tio procent av Malawis bönder håller kreatur. Här är konstgödsel nödvändig för att råda bot på livsmedelsosäkerheten – märk väl, som komplement, inte som ersättning.

Detta är inlägg nummer fyra i en serie av åtta inlägg. Läs det inledande inlägget och övriga myter genom att följa länkarna nedan:

Myt 1 : Försörjningsfrågan handlar om fördelning, inte om produktion.

Myt 2: Cash-cropping eller odling för avsalu försämrar möjligheten för fattiga bönder att brödföda sig och gör utvecklingsländerna ännu fattigare.

Myt 3: Modernisering av jordbruket leder till monokultur, vilket är skadligt.

Resterande inlägg kommer inom kort att publiceras här på forskarbloggen

Referens: Myths about Agriculture, Obstacles to Solving the African Food Crisis, Holmén H.
The European Journal of Development Research 18, 453-480 (31 August 2006)

Pingat på Intressant

Comments

[Edvard Olby]

Skulle ni vilja kommentera konstgödseln ur ett oljeberoende-perspektiv?

[Jens Sundström]

Edvard,
Frågan om jordbrukets oljeberoende är naturligtvis viktig. På sikt måste vi hitta jordbruksmetoder där vi i utnyttjar förnybara energikällor. Frågan är bara hur vi når dit? Göte Bertilson behandlar frågan om energiutnyttjande i ett kapitel i boken ”Organic Crop Production – Ambitions and Limitations”.

[Collden]

Mycket intressant denna serie.

Jag undrar dock när ni skriver:

I Sverige har vi använt en kombination av konstgödsel, stallgödsel och gröngödsel i över hundra år utan att jordens bördighet skadats.

vad ni har för kommentar till denna rapport som kom upp i SvD i höstas om att våra svenska NPK-gödslade jordar har urlakats på mineraler?

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1802837.svd