forskarbloggen

Främjar bloggen det vetenskapliga samtalet?

Av Jens Sundström, Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

Jag har, i egenskap av bloggare, blivit ombedd att ge en föreläsning om det vetenskapliga samtalet. Kanske bör man i det sammanhanget ställa frågan, om det överhuvudtaget går att föra ett vetenskapligt samtal på en blogg?

Inom forskarutbildningen så är det vetenskapliga samtalet centralt, och den diskussion som i sina bästa stunder förekommer mellan en påläst opponent och en respondent som hunnit bli varm i kläderna kan i viss mån ses som en uppvisning i just “det vetenskapliga samtalet”. I kontrast till disputationen som arena för det vetenskapliga samtalet står den mer alldagliga diskussionen över lunchtallriken. I bägge dessa ytterligheter handlar det om ett jämspelt samtal, kollegor emellan och frågan kvarstår; kan man överföra detta till en blogg och hur påverkas samtalet i sådana fall?

I kommentarsfunktionen på en blogg möts personer med olika och i många fall även okända bakgrunder. Det kan i och för sig vara en styrka, då olika perspektiv bryts mot varandra, men om syftet är att föra ett vetenskapligt samtal, och inte en politisk diskussion, finns vissa svårigheter.

Som forskare riskerar man att få ett von oben-perspektiv när man diskuterar vetenskapliga frågeställningar med människor som verkar utanför akademien. Man riskerar dessutom att blotta sin egen okunskap i närliggande ämnen, eftersom diskussionen ofta blir bredare än vad som är vanligt i ett samtal mellan två specialister.

Vad som även utmärker blogginlägg och kommentarspår är att de sker i realtid, är offentliga, och dessutom förblir sökbara över en lång tid framöver, vilket medför att det man skriver för ögonblicket kan granskas under en lång tid av vitt skilda personer.

Det kan kännas OK att argumentera för en kontroversiell ståndpunkt i realtid men att under lång tid få arg e-post och kommentarer på något man skrev för flera månader sedan kan även få den mest inbitne bloggare att tveka inför nästa inlägg; och frågan är om det gynnar det vetenskapliga samtalet?

Ett välskrivet blogginlägg är däremot ett utmärkt sätt att kommunicera vetenskap och här finns det flera goda exempel i den svenska bloggosfären, men enligt min erfarenhet uteblir diskussionen allt som oftast om inte ämnet är kontroversiellt. Bloggen framstår därför snarare som ett verktyg att förmedla populärvetenskap än ett verktyg för att föra ett verkligt vetenskapligt samtal. Ibland fungerar det dock och då är det naturligtvis positivt att man i bloggen öppnar det vetenskapliga samtalet för offentlig insyn.

Pingat på Intressant

Andra bloggar om: vetenskap, bloggar, forskarutbildning, samtal

Duger Wikipedia som referens i uppsatser på universitetsnivå?

Av Jens Sundström, Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

På ledaren i gårdagens DN skriver man om svårigheterna för en lekman (eller skolungdom) att bedöma vad som är sant eller falskt i den uppsjö av information som finns tillgänglig via internet. Det får mig att tänka på höstens litteraturövningar med studenterna. Väldigt många av dagens universitets studenter använder sig av internet för att söka bakgrundsinformation till sina litteraturuppgifter och det är inte ovanligt att de refererar till wikipedia, denna (o)vana är förmodligen grundlagd redan från gymnasietiden. Jag har inte bestämt mig för om jag tycker det är bra eller dåligt, helst skulle man ju se att studenter på universitetsnivå refererar till vetenskapliga tidskrifter men kvaliteten på många ämnen på Wikipedia håller ibland tämligen hög standard, problemet är ju bara att studenter ofta har svårigheter att bedöma vilka ämnen som är korrekt beskrivna och vilka som inte är det. På Middlebury College i Vermont USA har man i alla fall beslutat sig för att studenterna inte får referera till Wilkipedia i sina uppsatser (Om detta skriver även “En sur karamell”).

Jag kan dock konstatera att under ämnet GMO i Svenska wikipedia så är forskarbloggen länkad som källa, så helt illa kan det ju inte vara:)

På tal om GMO pågår just nu en debatt i Kristianstadsbladet mellan  Lennart Daléus ordförande i Greenpeace Norden och Mattias Zetterstrand, bioteknikansvarig på Monsanto. Klicka er fram till debattsidorna under opinion för den 20/2 och 21/2.

Andra bloggar om: wikipedia, undervisning, DN, GMO

Pingat på Intressant

En liten film om att labba

Av Ingela Sundström, Avdelningen för Analytisk farmaceutisk kemi, Uppsala Universitet

Har du någon gång funderat vad man i protokoll eller metodbeskrivningar menar med uttrycket “flick the test tube gently” eller hur man går till väga för att frysa embryonala stamceller? På den nyligen startade Journal of Visualized Experiments får man reda på detta och mycket mer genom korta filmer som beskriver olika lab-moment som kan vara svåra att uttolka från skrivna instruktioner. Alla som håller på med laboratoriearbete vet att mycket "sitter i händerna" på laboranten, vilket kan vara avgörande för att ett experiment ska lyckas eller ej. På Uppsala Universitets hemsida finns sedan ett par år tillbaka även En liten film om att labba som vänder sig till studenter och beskriver grundläggande laboratoriemetodik på svenska.