« Framtidens skogsbruk eller… miljörörelsen är utbränd! | Main | Ekologiska Lantbrukarna bedriver negativ marknadsföring. »

03/14/2007

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Harald Cederlund

Jag såg reportaget i SVT:s nyheter och tänkte först ungefär som du. Men jag surfade runt lite grann på nätet och hittade bl.a ett intressant yttrande från gentekniknämnden till Livsmedelsverket:

http://www.genteknik.se/yttranden/05/019_2005.pdf

De framför ju faktisk ganska allvarlig kritik mot Monsantos statistiska tolkning av sina råttförsök och mot EFSA för att de har missat dessa brister.

Greenpeace kritik tycks alltså inte vara helt ute och cykla i det här fallet. Sedan vad råttstudierna har för betydelse för helhetsbedömningen av MON 863 - det vågar jag inte uttala mig om.

Sten Stymne

Jag sitter själv i Gentekniknämnden men deltog inte i den remiss du hänvisar till då jag var suppleant på den tiden. Jag är inte toxikolog men jag tror attt det ligger till så här: Problemet är att statistiskt signifikanta skillnader kan uppstå i dessa försök beroende på slumpen. Upprepas försöken är chansen att samma skillnader skall uppstå försvinnande liten om skillnaderna verkligen beror på slumpen. Frågan är om man verkligen skall kräva att försöken upprepas, så som gentekniknämnden föreslår. Det kostar idag ca 200 miljoner kronor bara i regulatoriska kostnader för ett bolag att ta en GMO till marknaden. Skall man verkligen späda på denna kostnad ytterligare när en enig kår av toxikologer inom reglersystemet har förklarat att de erhållna resultaten inte ger anledning till att misstänka att majsen kan vara skadlig? Som sagt, jag är inte toxikolog och det vore intressant om en sådan kunde kommentera studien på denna blogg.

Jens Staal

SvD släppte senare en mer balanserad rapportering av Greenpeace rapport (det är f.ö. den som är länkad i Stens inlägg).

Det är betryggande att se att flera bloggar visar sig vara mer källkritiska än journalistkåren i detta fall. Då tänker jag inte framförallt på orginalpubliceringen i SvD men den okritiska spridingen av denna "nyhet" till andra tidningar och media.

Här är ett exempel på bloggar som redan innan publiceringen av kritiken mot rapporten började ifrågasätta dess trovärdighet:

http://rationalisten.gregerhalltorp.net/archives/2007/03/gmo-skrack/
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2007/03/bakom-rubrikerna.html
http://equiliberal.wordpress.com/2007/03/13/genhysteri-att-gora-en-majskolv-av-ett-korn/
http://www.konsumenter.se/blogg/?p=35
http://vadtyckerdu.typepad.com/blog/2007/03/giftiga_gener.html

Harald Cederlund

Visst kan jag köpa att det skulle uppstå slumpvis effekter på individuella råttor i studierna.

Men systematiska slumpeffekter som ger upphov till statistiskt signifikanta skillnader mellan behandling och kontrollgrupp - det var något helt nytt för mig. Kan man verkligen bara vifta bort signifikanta skillnader med hänvisning till slumpen på det sättet?

Och med tanke på att det kostar ca 200 miljoner för ett bolag att registrera en GMO-produkt - vore det inte rimligt att begära av Monsanto att de upprepar några råttstudier ifall det nu råder viss oklarhet? Rent ekonomiskt skulle det väl inte göra så stor skillnad.

Niklas

Först och främst, den franska anti-GMO-rörlsen har inga nya data, utan bara tolkat om de befintliga siffror som monsanto själv publicerat. De finns här i en peer-review-artikel:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?db=pubmed&cmd=Retrieve&dopt=AbstractPlus&list_uids=16084637&query_hl=1&itool=pubmed_docsum
Däremot har jag inte hittat anti-GMO-rörelsens artikel någonstans. men om man ser till de skillnader som Monsanto-forskarna själv rapporterade så vad de förvånansvärt små. Jag har själv svårt att se hur de fick statistisk signifikans ur de värdena med tanke på den variation de har inom grupperna. Därför är det ju minst sagt uppseendeväckande att ur samma data så har nu ant-GMOarna hittat njursjukdomar och leverskador. Det låter helt enkelt otroligt.
Och med tanke på att den franska forskare som lett projektet verkar vara en konspirationsteoretiker av rang, så har jag helt enkelt svårt att tro på dem.

Henrik Hallingbäck

Eftersom jag råkar vara något introducerad i användandet av statistiska metoder ser jag poänger i Harald Cederlunds inlägg.

Man kan exempelvis själv se vad CRII-Gen har att säga om Monsantos ansökningshandlingar (Tyvärr väldigt mycket på franska och väldigt lite på engelska men ändå). [1]

Detta är i o f s ett från början kritiskt vinklat utlåtande om
Monsantos ansökan och inte själva slutrapporten som skulle vara mycket intressant att läsa. Jag håller absolut inte med om allt som CRIIgen skriver, men om de inte verkligen sitter och blåljuger, så vill jag ändå hävda att de på flera ställen skjuter hål på Monsantos testförsöksanalys. De verkar besitta hyfsade statistiker på stället och ordföranden för CRII-Gen Prof. Seralini har publicerat även i såväl detta som andra sammanhang [2,3]. Jag hävdar att det inte går att avfärda alla deras invändningar i detta specifika fall.

CRII-Gens invändningar mot Monsantos statistiska tolkningar grundar sig på att Monsanto verkar ha använt sig av en stor mängd ANOVA-analyser på varje variabel och tidpunkt för sig, samt ett tungt användande av Student's T-test.

Med de metoderna och så många variabler att spela med, uppkommer det naturligtvis ett myller av icke-signifikanta skillnader samt ett antal signifikanta. Man kan, precis som Sten Stymne säger, misstänka att t o m många av de signifikanta skillnaderna uppkommit enbart p g a slumpeffekter.

Jag vill dock hävda att en metod som låter ett så omfattande testmaterial, undergå enbart en massa ANOVA och T-tester är suboptimal. Man borde precis som det preliminära utlåtandet antyder använt sig av principalkomponentsanalys (PCA), Multivariatanalyser och integrerade tidsserier för att verkligen få vettigt stuk på det.

DÄREFTER kan naturligtvis toxikologer börja utreda om vilka mätvärden och trender som är verkligen är INTRESSANTA och inte bara SIGNIFIKANTA. Det är ju inte sagt att MON863 skulle vara skadlig enbart för att man påfann signifikanta skillnader i vissa värden bland grupperna av testråttor. Det där vet toxikologerna bäst. Jag undrar f ö, hur många toxikologer som samtidigt är riktiga hejare på statistik. Sådana skulle komma till stor användning i en sån här situation.

Naturligtvis skulle också ett upprepat försök vara behjälpligt, men det verkar ändå, som om man kunde ha gjort mycket mer av det redan befintliga testmaterialet.

Nu är detta förstås ett specifikt fall och det skulle vara en grov generalisering att döma ut hela konceptet med GMO i jordbruket för att en av testanalyserna för en GMOgröda inte håller måttet. Dock verkar opinionsläget vara sådant (ljumt negativt) att man måste vara oerhört strikt om man vill lyckas. Det kan tyckas orättvist, men man kan inte komma ifrån. Den enda stora kända företagsföreträdaren för GMO, har hittills har koncentrerat sina ansträngningar på herbicid- och skadedjursresistens genom syntes av något som är giftigt för angriparen. Må så vara, att jordbruket kan göra stora vinster på det och att sådana genförändringar skulle kunna bidra till att lyfta en region ur fattigdom. Men för slutkonsumenten ser det hela föga inbjudande ut, och marknadsföringen gentemot slutkomsument är mycket viktig!

Om Greenpeace gör miljökampen en björntjänst genom sina rop på vargen, så gör Monsanto gentekniken en björntjänst genom hafsiga analyser av sitt testmaterial och sin otålighet att utan dröjsmål komma ut på så många marknader som möjligt.

[1] http://www.criigen.org/index.php?option=com_content&task=view&id=118&Itemid=47

[2] Richard S, Moslemi S, Sipahutar H; Benachour N, Seralini G E, Environmental Health Perspectives 113 (6) : 716-720 2005

[3] Seralini G E, Tomilin A, Auvray P, Nativelle-Serpentini C, Sourdaine P, Moslemi S, Biochimica et Biophysica Acta, Gene Structure and Expression 1625 (3) : 229-238 2003

Niklas

Å andra sidan är det säkerligen en kritik man kan rikta mot myriader av liknande studier. Forskare (including me) är överlag ganska usla på statistik, vilket ju är en vetenskap i sig själv. Sedan kan man ju undra om det verkligen gör någon skillnad.
Vidare så kan man ju alltid kräva mer data, vilket ju även sker (ibland in absurdum) när man försöker publicera artiklar i peer-revieweda tidskrifter. 90 dagar är som bekant rätt länge för ett djur som lever i ca 2 år. Så frågan är ju var man sätter gränsen.

Alltså, jag tror inte det är särskilt många av de experter som läst och granskats Monsantos rapport som tycker den är särskilt hafsig eller otålig. Ja, annars hade den inte blivigt godkänd. Det rör sig många gånger att göra studier efter uppsatta riktlinjer, och de flesta är till skillnad från Criigen synnerligen positiva till att så många kontrollgrupper som möjligt används.

Henrik Hallingbäck

Det sista, Niklas, anser jag vara mycket sant!

I sin studie med testråttor använde man sig av utfodring med Mon863, den icke genmodifierade varianten, samt några andra ickegenmodifierade växtlinjer och lite blandningar. Det är väl främst den delen av CRII-gens kritik jag har svårast för.

Jag håller med CRII-gen om att man på det sättet "spär ut" effekten av Mon863 gentemot andra ickemodifierade tillväxtlinjer. Å andra sidan anser jag också att en sådan "utspädning" är helt relevant att göra. Om man kan åstadkomma betydande fysiologiska skillnader bara genom att byta ut en ickemodifierad majsvariant mot en annan, så säger det en hel del om bakgrundsvariationen och man kan då jämföra de eventuella skillnader som kommer sig av genmodifieringen med vad som kan hända om man "bara" skulle byta variant.

Att komma med mer data kan man inte heller göra i evighet.

Däremot är jag lite förvånad över att man, efter att ha gjort en omfattande teststudie som tagit mycket tid och kanske 200 miljoner kr (enligt Harald) i anspråk, inte kommer med några mer djupsinniga statistiska metoder än ANOVA och T-test på alla variabler för sig. ANOVA och T-test är ganska trubbiga instrument i det här sammanhanget.

Det är möjligt som du säger att det ändå inte gör någon skillnad, men såväl Monsanto, som peer-review kommittén, som EFSA verkar ha givit en svaghet till CRII-gen att skjuta in sig på. Den hade man kunnat vara utan, även om man inte samlade mer data.

Personligen tror jag att statistiska metoder inom all form av biologisk och genteknisk forskning bara kommer att bli viktigare och viktigare. Det enorma flödet av data som är möjligt att åstadkomma samt alla de felkällor som alltid är förknippade med biologiska och molekylärbiologiska experiment kommer att kräva det.

Jens Staal

Det är ju definitivt intressant om de hittat komponenter i en PCA (diskriminant?) analys som är "Bt-specifika", divs som skiljer ut dessa foderblandningar från de andra foderblandningarna. Sedan får man ju se på hur stor avvikelse dessa "Bt-specifika" komponenter ger upphov till och huruvida det är fysiologiskt/toxikologiskt relevant. Detta framförallt genom att (verkligt) oberoende forskare (vid SLU kanske?) gör en uppföljningstudie där man ser om de variabler som förklarade stor del av de principalkomponenter som skiljde ut "Bt" från "övrigt" är reproducerbara i nya musförsök.
Majsen är som sagt kommersiellt tillgänglig och jag antar att den isogena (otransformerade) varianten kan fås tag på också.

Som många bloggar sagt så skall man nog i detta läge se båda studierna som partsinlagor, men jag lutar ändå mot att Monsantos publicering om att det inte rör sig om biologiskt signifikanta skillnader håller (framförallt eftersom denna studie kommit igenom referee-granskning för publicering, samt EFSAs granskning). De konspiratoriskt laggda kan ju fundera över varför inte "onda" monsanto presenterade falska data som omöjligen kunde ha analyserats på annat sätt än att grupperna ej skiljer sig åt. Om något är ju detta ett bevis på att Monsanto faktiskt håller sig till riktlinjerna när de gör sina kvalitetskontroller.

En annan sak som får mig att dra öronen till mig är när man håller en presskonferens innan studien är publicerad och granskad. Ett klassiskt exempel då man gjort liknande är "kall fusion".

Bengt Svalanderskog

Till Sten Stymne och Henrik Hallingbäck om björntjänster.

Jag följer med intresse GMO debatten på bloggen och försöker lära mig något även om jag inte är varken genforskare, toxilog eller statistiker.

Vetenskapliga rapporter kan ha olika värden. "Fakta" kan vara olämpliga eller lämpliga att presentera och därtill göras näst intill obegripliga genom vald tillämpning av statistik etc.
Inte många sanningar är oomkullrunkeliga i eftertankens kranka blekhet. En universiell sanning är att planeten icke tål ytterligare ökning av gifter.
Därför är det min åsikt att forskare,i stället för att känna sig trampade på tårna, måste göra gemensam sak med odlare och politiker i kritiken av hur GMO forskningen utnyttjas och kommersialliseras. För att referera till Henriks kloka inlägg om björntjänster: Jag tycker att Monsantos möjligheter att välja "rätt" analyser är en större björntjänst för forskningen än Greenpeacerapporten. Är det inte så att rapporter av detta slag utgör stöd för genforskning helt baserad på andra generationens grödor oberoende av bekämpningsmedel?

Jens Staal

Till Bengt.

Just denna gröda ÄR en sådan som är mer oberoende av bekämpningsmedel - i detta fall minde beroende av vissa insektsbekämpningsmedel.

Harald Cederlund har på sin blogg tagit ut några mycket bra citat om hur farliga de gifter som annars används mot denna skadegörare är, och som alltså inte behöver sprutas på majs med Bt-genen.

Jens Staal

Jag kom att tänka på en annan sak medan jag cycklade hem idag.
När jag först fick se mediarapporteringen igår om studien så reagerade jag nästan reflexmässigt att allt var båg och lämnade några raljerande kommentarer på diverse bloggar. Jag ångrar det lite nu (kanske satt raljerandet kvar lite sedan senaste GMO-debatten här på Forskarbloggen). Nu tycker jag att det är jättebra att ytterligare analys har gjorts på datat (däremot är jag fortfarande mycket kritisk mot hur resultaten "publicerats"). Det som nu återstår är ju att utifrån de två studierna (som baserar sig på samma data) göra nya djurförsök för att se om skillnaderna är reproducerbara.

Förutsatt att den franska studien som nu presenterats verkligen visar biologiskt relevanta skillnader mellan grupperna av djur så kan vi ju ägna oss åt en ny tankelek. Låt oss ta fram Brasses latjolajbanlåda och fråga oss: Vad skall bort?

Jag har bara som hastigast ögnat igenom den enda av de två rapporterna (monsantos) som är publicerad (Food Chem. Toxicol. 2006, 44:147-160). Här precenteras majsmaterialet som använts.
Materialet förefaller vara fält-odlat och Bt-materialet och kontrollmaterialet (den isogeniska otransformerade linjen) har båda odlats på Hawaii.
Jag hoppas att detta beror på att Hawaii saknar CRW eller andra skadegörare som påverkas av det Bt-toxin som utvärderats. Om så är fallet kan man anta att både Bt-majsen och kontroll-majsen odlats under identiska förhållanden.

Om det däremot INTE är så så finns ytterligare ett problem: Kan det vara så att skillnaderna vi ser beror på:
* Rester från bekämpningsmedel mot CRW i kontrollmaterialet (om sådana använts)
* Sekundära effekter från CRW-stress i kontrollmaterialet (t.ex. inducerade försvarsresponser hos majsen och ökade mängder mykotoxiner (gifter producerade av svampar) pga fler "ingångar" till följd av insektsangrepp)

Som jag sade tidigare så har Harald hittat en del bra textsegment om de bekämpningsmedel som vanligen används mot CRW.
http://haraldcederlund.blogspot.com/2007/03/bristflliga-rttstudier-vid-godknnande.html

Jag hoppas att valet av Hawaii för att odla materialet hade i åtanke att kunna odla Bt och kontrollmaterial under så lika förhållanden som möjligt.

Slutsatsen är alltså att nästa uppföljningstudie för att utreda de eventuella effekter som nu observerats bör göras på material som odlats INNESLUTET, där vi kan utesluta sekundäreffekter från t.ex. ökad stress i kontrollmaterialet.

Bengt Svalanderskog

Replik till Jens Staal:

Beklagligt att hamna i en pest- eller kolera debatt. Skall vi ha kärnkraft eller växthusgaser?
Skall vi ha gifter vid odling av vanliga grödor eller vid odling av GMO – grödor. En hållbar utveckling kräver att alla gifter skall bort och att både kärnkraft och växthusgaser skall bort.
Uppdraget från regeringen att jämföra giftanvändningen vid odling av herbicidtoleranta GMO grödor med giftanvändningen vid vanlig giftodling är meningslös sett i ett längre ekoloiskt perspektiv. Snus är snus och strunt är strunt om ock i gyllne dosor och gifter av ett annan slag är ändå bara gifter. I dag beräknas ca 70 000 handelskemikalier vara i omlopp i EU, varav ca 1 500 är någorlunda undersökta - var för sig. Hur många farliga kombinationer av molekylsopor finns?
Männens sädesceller undersöktes i fyra distrikt i USA. ( referat i TV – kunskapskanalen.)
Det visade sig att sädescellerna var påtagligt (vetenskapligt signifikant) försämrade i jordbruksdistriktet men godkända i industridistriktet. Misstankar riktas mot rester av bekämpningsmedel som passerat reningsverket och återfinns i kranvattnet. Vilken är den livshotande molekylsopan?
Jag kan föreställa mig att GMO – forskarnas pest-kolera debatt om användande om mindre farliga gifter vinner gehör tom. i den tillrättalagda utredningen – men jag sväljer den inte.
Det är ett dåligt argument. Odlingen av herbicidtoleranta grödor i monokulturer över stora arealer komer bara att kräva nya ev. farligare och mindre undersökta bekämpningsmedel pga. resistensutvecklingen.

Ett ekologiskt resursbevarande jordbruk är det enda hållbara alternativet.
Det finns och det är inte bara möjligt! – det är nödvändigt.

Undersök om ett helt giftfritt jordbruk är möjligt som ett exempel i Sverige för världen!
Det hade varit en undersökning med värde för framtiden !

Jens Staal

Tja... nu råkar ju inte "ekologiska" produkter vara giftfria som sådana. T.ex. finns det större risk att dessa innehåller gifter från olika typer av växtpatogener.

När det gäller den aktiva substansen i roundup är den ganska välundersökt och det är allmänt vedertaget att ämnet som används för att få den aktiva substansen att fästa på bladet (ett slags "tvål") är mer giftig för djur än den aktiva subsansen. Det som är "gift" för en organism behöver inte vara "gift" för en annan organism - vilket t.ex. Bt är ett bra exempel på (och kanske just Bt kommer att få omvärderas om de resultat som presenteras i denna nya statistiska undersökning verkligen håller i en uppföljningstudie).

Vad som är "gift" eller inte beror också på dos. Vi känner alla till den kända dikten (minns inte vem som skrev den):

"Vatten är ett farligt gift som omger hela Visby stift"

och med anledning av detta har jag åter igen chansen att hänvisa till den utmärkta sidan: www.dhmo.org
(Ett bra exempel på hur man kan få vad som helst att låta farligt - de retoriska knepen känns väl igen på många anti-GMO sidor)

Petter Hedberg

Hur starka är kopplingarna mellan forskarbloggen och bioteknikcentrum?

Söker man på forskarbloggen kommer man till bioteknikcentrum med en lång intervju med Jens Sundström. Jag har svårt att förstå hur man som forskare vill ta risken att associeras med bioteknikcentrum som är en organisation med ett tydligt syfte, startad av Du Point, SW och Monsanto.

Ja det är svårt att få bidrag till forskning, men frågan är om man inte orsakar mer problem för sig med det här.

Dennis Eriksson

Den här debatten om den genmodifierade majssorten MON863 handlar ju framförallt om den råttstudie Monsanto och Covance Laboratories genomförde. Genom att fullständigt förvränga data och slutsatser hävdar CRII-GEN och Greenpeace att råttorna uppvisade förgiftning i lever och njure, störningar i organens funktion samt viktförändringar. Jag skulle vilja be dem överväga en sak till i det här fallet: MON863 godkändes för kommersiell odling i USA år 2003 och år 2005 odlades ungefär 2 miljoner hektar av denna genmodifierade majssort. Den har alltså under mer än tre års tid konsumerats av åtskilliga människor och djur. Den dagen det första fallet av njur- eller leverbesvär uppträder i människa eller boskap, och kan relateras till konsumtion av MON863, så ska jag vara den första att skriva på ett upprop om förbud av genmodifierade grödor.

Sten Stymne

Jag vill uppmana Petter Hedberg att läsa kommentarer till inlägget 'Varför Greenpeace älskar att hata GMO'. Där påpekas det ohederliga i att använda det demagogiska tricket 'guilt by association', dvs att påstå att någons uppgifter är opålitliga för att denna person har haft kontakter med andra som man anser vara opålitliga. Jag hoppas att vi slipper sådana kommentarer i fortsättningen på denna blogg (från både pro- och anti-GMO). Fokusera på sakfrågorna istället.

För den unga generationen som inte hört folksagan om pojken som ropade på vargen så kommer den här i kortversion:

Pojken som ropade ”Varg!”

En herdepojke fick långtråkigt när han var ute och vaktade fåren i bergen hela dagen. Han hittade på att roa sig med att lura byborna. ”Varg! Varg!” skrek han så högt han kunde, så att det hördes ända ner till byn i dalen. Byborna släppte allt de höll på med och sprang dit upp för att hjälpa honom. Pojken skrattade och tyckte det var ett bra skämt.
Nästa dag ville pojken se om han kunde få byborna uppför berget en gång till. ”Varg! Varg!” skrek han, och återigen var det flera hjälpsamma människor som kom springande.
Den tredje dagen kom vargen. Pojken skrek ”Varg! Varg!” men ingen kom till hans hjälp, och alla hans får blev uppätna.
*Sensmoral: Om du väsnas för ingenting kommer ingen tro dig när det är allvar.
(taget från http://www.mimersbrunn.se/arbeten/4808.asp)

Petter Hedberg

OJOJOJ vilken raktion från dig Dennis!!!! Jag ställde en ganska relevant fråga om kopplingen till bioteknikcentrum och du drar på högsta växeln direkt. Jag frågade bara om kopplingen. Jag tycker att SLU skall vara försiktiga med att kritisera Greenpeace för att ha en egen agenda när kårhuset äår byggt av Lantmäånnen och man har nära samarbete med Monsanto i ALnarp. Visst innebär inte det att forskningen är partisk. Däremot innebär det att man vid en kritik på en oberoende organisation faktiskt bör se över sina egna förehavanden.

Det är bra med moral. Men man behöver inte har så många att man har två.

Petter Hedberg

Jag inser att kommentaren borde riktats till Sten Styme. Skiljelinjen gjorde att jag tolkade Dennis som avsändaren. Ber om ursäkt för detta.

Dennis Eriksson

Det är tyvärr inte bara GMO-motståndare som använder sig av tricket "guilt by association". Mattias Zetterstrand från Monsanto säger i intervju i Svenska Dagbladet följande:
"CRII-GEN som utförde analysen är en anti-GM-organisation och analysen beställdes av Greenpeace. Det är självklart att ingen människa kan förvänta sig att en korsbefruktning av två organisationer som är emot genmanipulering kan utmynna i något annat än ett fördömande av den gröna biotekniken."
Sådana kommentarer förpassas helst till papperskorgen. Jag håller med Sten Stymne att vi måste diskutera sakfrågor och inget annat.

Dennis Eriksson

Petter Hedberg, du skriver att man har nära samarbete med Monsanto i Alnarp. Berätta gärna mer om detta "nära samarbete", tack. Det är nog fler än jag som blev nyfikna på detta påstående, och undrar vad du menar.

Erik

Hur många länder i EU röstade mot MON863 när det skulle godkännas?

Jens Sundström

Till Petter Hedberg,

Det är korrekt att det finns en intervju med mig på Bioteknikcentrums hemsida. Den gjordes i samband med att vi gick ut med ett pressmeddelande om att vi startade forskarbloggen. Jag blev då även intervjuad av Forskning och Framsteg och Uppsala Nya Tidning (UNT). Att ställa upp för en interjuv efter det att man gått ut med ett pressmeddelande tycker inte jag är anmärkningsvärt och i min föreställningsvärld innebär inte det heller att man automatiskt har någon framtida koppling till dessa medier/organisationer. Jag kan försäkra Petter att ingen av skribenterna erhåller någon som helst ersättning från vare sig Forskning och Framsteg, Bioteknikcentrum eller UNT.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=534034,00.html

Sten Stymne

Petter Hedberg, det finns betydligt fler kontakter mellan agroindustriella näringarna och SLU än vad du radat upp. Vi är ju ett lantbruksuniversitet och det vore skam om vi inte hade kontakt med näringen. Egentligen fortsätter du därmed med argumentet guilt by association. Jag skrev att både pro och anti-GMO anhängare skall akta sig för denna argumentering och det av den anledningen att det inte för debatten alls framåt. Bloggen är ju till för att forskare och allmänhet skall utbyta tankar och fakta och på så sätt bättre förstå varandras världar.

Jag håller med Petter om att de bindningar man har påverkar ens handlingar och tankar. Man biter ogärna den hand som föder en. Men det är just genom att fördomsfritt ta till sig varandras argument som man kan lämna de tankar och värderingar som man dagligen omges med och ta till sig nya. Att jag i min artikel nämnde att CRIIGEN var en anti-GMO organisation var inte för att detta automatiskt skulle göra dom opålitliga utan att Greenpeace hade gått ut med att det var det 'välrenommerade Franska Vetenskapsrådet' (i alla fall stod det så i vissa medier). Här har Greenpeace använt sig av det omvända tricket jmfrt med 'Guilt by association' som man kanske kan kalla 'credibility by association' genom att få det att framstå som något i stil med Franska Vetenskapsakademin stod bakom det hela.

För övrigt så blev även jag filmad och intervjuad av Bioteknikcentrum i samband med en film de gjorde om marknadsföringen av ölet Kent som innehöll alkohol från jäsning av stärkelse som kom från Monsantos GMO majs (vad nu majs har att göra i ett riktigt öl). Jag tyckte att det var tämligen löjligt med ölen och passade på att angripa det biotekniska patentsystemet och monopoliseringen av tekniken. Allt detta blev bortklippt (trots löfte om motsatsen från den intervjuande journalisten) och kvar blev ett par allmänna fraser om traditionell respektive genteknisk förädling. Därför är jag sur på Bioteknikcentrum och tänker inte ställa upp mer om dom frågar.

Thomas Palm

Appropå Dennis återberättande om sagan vargen så är visserligen hans sensmoral den vanliga, men likafullt fel. Tror någon att det var herdepojken som ägde de där fåren? Nej, det var snarare folket i byn. Det var de som fick sina får uppätna för att de struntade i varningen! Sensmoralen blir då att det är dumt att ignorera ett larm bara för att tidigare larm visat sig falska.

Jag har inte läst Monsantos rapport, men om det är så att de fått det till att deras försök inte gett några signifikanta skador genom att de delat upp data i små delar som var för sig inte ger signifikanta resultat är det upprörande slarvigt. Genom att titta på tillräckligt små fragment kan man få vilken trend som helst att försvinna. Oberoende av vad slutresultatet blir om Bt-majsens farlighet kanske det kan vara en väckarklocka för att man måste ha mer statistisk stringens i såpass här viktiga områden. Vi har inte råd med några misstag givet hur snabbt ny teknik tas i bruk i stor skala. Antag att en gröda ger skador som tar tio år på sig att utvecklas. Hur många hinner utsättas innan första skadorna visar sig?

The comments to this entry are closed.