« Rapport från GMO-seminarium i Alnarp | Main | Klonat kött på klonade barns tallrikar? »

02/12/2008

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Jonas

Några funderingar i anledning av din blogg: Enligt FAO finns 2 Gha övergiven jordbruksmark i världen (jfrt m 1,4 Gha brukad mark) Även om inte alla dessa marker kan brukas igen, pga ökenspridninng, försaltning, vattenbrist etc så nog finns det en rejäl potential att ta av. De mest pessimistiska beräkningen jag sett är 440 Mha, dvs 25 % av dagens brukade areal. Anledningen till att dessa jordar inte brukas är ju främst att priset på produkterna inte uppväger investeringar o drift i dessa marker. Detta ändras ju nu när efterfrågan på samtliga jordbruksprodukter ökar.

Undanträngningseffekter kommer du ju att få vad du än försöker driva transporterna med. Oavsett om du använder grön el så innebär din konsumtion att kolproducerad el ökar. När energipriserna stiger samtidigt som efterfrågan ökar med 2 % varje år så BLIR det konkurrens - även om restprodukterna. Enda sättet att stoppa negativa effekter är fullt genomslag för certifiering - som t.ex. klorfritt papper en gång i tiden slog igenom. Fullt genomslag kan man bara få genom att börja i en ände o göra certifieringen så bra som möjligt.

Harald Cederlund

Jonas: Precis som du skriver så ändras ju de ekonomiska förutsättningarna när efterfrågan på jordbruksmark ökar - detta är ju precis vad det hela handlar om.

Men ett för klimatet bättre sätt att använda den övergivna marken än att producera drivmedel på den skulle dock i de flesta fall vara att restaurera den, dvs. låta den växa igen eller aktivt återplantera den med träd. Då kan marken fungera som en kolsänka och dessutom bidra med andra ekosystemtjänster. Se t.ex.:

Rey Benayas J M. 2007. Abandonment of agricultural land: an overview of drivers and consequences. CAB Reviews: Perspectives in Agriculture, Veterinary Science, Nutrition and Natural Resources, 2: no 057.

som slår fast att "at the global scale, the abandonment of agricultural land is mostly positive for humans"

Tror också att man får undanträngningseffekter för grön el och är överhuvudtaget lite skeptisk till sådan certifiering. Personligen tror jag att det bästa sättet att se till att vi får den miljövänligaste elen i våra ledningar (eller drivmedlet i våra bilar) är att den blir prissatt utifrån den faktiska aggregerade miljöpåverkan den har (utsläpp av CO2 och föroreningar, nödvändig landyta, vattenförbrukning etc. uttryckt per kWh ligger till grund för prissättningen). Den gröna elen måste vara billigare - för utifrån ett naturresursekonomiskt perspektiv är den det!

roger Frey

Av någon underlig anledning är de flesta inte medvetna om att vi lever i en vattenbubbla. Mat och biobränsle kräver mark och vatten. Det är vattnet som är problemet. Större delen av de stora spannmålsproducerande länderna konstbevattnar grödorna i stor utsträckning med grundvattnet. Och uttaget av grundvatten är mycket mer än vad som rinner till. Som exempel kan Kina nämnas som tar 4/5 av sitt grundvatten till spannmålsproduktion. Det är endast en tidsfråga innan grundvattnet tar slut och det börjar redan nu bli kritiskt i vissa delar av landet.
Glaciärerna smälter ned och kommer att vara försvinna i framtiden. Glaciärerna vattenförsörjer en stor del av befolkningen och kommer att försvinna. Det i kombination med
förlusten av grundvattnet förstår jag inte hur någon kan komma på iden att göra bränsle av maten. Till min glädja har etanolsatsningarna lagts ned i det här landet. De höga kostnaden för
grödan har gjort det olönsamt. Priset på spannmålen har ökat från 0.9 till 2.3 kr /kg.

Då blev skogen nästa mål. Lyckligtvis satte vetenskapsrådet ned foten och energimyndigheten drog in utvecklingspengarna. Det tar ca 80 år för att ett träd skall absorbera den co2 som släpps ut. När trädet absorberat tillbaka co2 är det redan försent. Att elda skogen för att
ingen miljöeffekt på kort sikt eftersom det tar ca 80 år för trädet att växa upp och absorbera den koldioxid som släpptes ut vid förbränningen

Lösningen ligger i PDC-tekniken som kan tillverka vätgas till låg kostnad. Vätgas i kombination med koldioxid ger metanol. PDC-solfångarna kan med fördel ställas upp på improduktiv ökenmark och jordbruksmarken kan användas för matproduktion.
Metanol tillverkat på det sättet blir billigare än etanol

michael

Jeg tror vi skal tænke nyt om alt hvad vi gør og ikke kun fokusere på om biodiesel kan løse problemmerne. Hvad med vores livsstil? er det nødvendigt at køre til arbejde og møder så meget som vi gør? meget kan klares via internettet og nye teknologier. Se feks denne post på min blog om telepresence http://blog.s-educator.org/2008/02/19/telepresense-alternativ-til-nye-energi-kilder-og-trafikpropper/

Noget mere mange af os kan gøre er at producere el selv.
Ved du at man kan lave en 1000watts vindmølle med et billigt/gratis genbrugsbatteri på hele 2700 ampere timer, for kun 750 Dkr? ( se mere her hvis interesseret http://tinyurl.com/3dffz7 )
kompinerer vi denne vindmølle med selvbygger solceller på 150watt/ for 2000Dkr, så kan vi faktisk næsten forsyne en almindelig husstand med lys, og strøm til eletronisk udstyr.

Jeg tror virkeligt vi kunne lave meget mere energi på andre og simplere måder end de der tænkes globalt og generelt. Hvorfor ikke kikke lokalt og se på mulighederne i de enkelte lande og regioner.

mvh michael ;)

The comments to this entry are closed.