« Vad menas egentligen med begreppet hållbar utveckling | Main | Några reflektioner kring GMO, valmöjlighet och framtida livsmedelsförsörjning »

04/21/2009

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Asa

Jag blir också trött på att det ibland känns som om miljörörelserna arbetar mer med att bromsa än att utveckla. Inte helt rättvist, men vi är alla oroade över framtiden.
Det här med GM-grödor är en svår fråga för de flesta av oss. Problemet är att det drivs till stor del av enormt resursstarka företagsintressen och inte i allmänhetens bästa.

Under det senaste 100 åren bara har vi alla en uppsjö med exempel på vilka katastrofala konsekvenser sådana upplägg har haft, vilken total brist på etik, moral och långsiktighet som förekommer. Enorma miljökatastrofer har inträffat samtidigt som horder av företagsledare, politiker och forskare stått och bedyrat att allt är bra och under kontroll. Det finns inte så mycket blind tilltro kvar hos allmänheten som en konsekvens av detta, vilket är både bra och dåligt.

Jag har personligen oroats av att det funnits få möjligheter att göra långsiktiga analyser av vad modifierade grödor innebär för naturens mångfald. Ed Yong skrev häromdagen om en sammanställande studie av en mängd forskning kring den frågan. Det är precis sådant som jag efterlyser, och kan i förlängningen göra att fler av oss miljöintresserade icke-experter accepterar att GM-grödor kan vara okej att satsa på. Men bara om det inte innebär förslavning av fattiga bönder i tredje världen.

Det borde vara i händerna mer på internationella stiftelser och mindre hos krasst vinst-styrda totalt omoraliska bolag.

Anna Olsson

Klara Jacobson hade också en del av svaret i sitt inlägg härförleden
http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/03/gmteknologi-f%C3%B6r-minskad-fattigdom-en-diskurs-utvecklad-av-monsanto.html

Både hon och Åsa ovan är inne på frågan om det allmänna förtroendet för en industri som säger sig stå för goda ting, goda avsikter som en bättre miljö och en bättre värld. Allmänheten är med rätta skeptisk till sådana påståenden, medveten som man är om att vinstdrivande företag i första hand är ute efter - just vinst.

Detta är ingen ursäkt för att miljörörelsen inte i större utsträckning tar ansvar för den komplicerade verkligheten, utan i stället så gärna ägnar sig åt att komplicera den.

SNF har två agronomer i toppen, åtminstone den ena av dem med forskningsbakgrund. Det vore mycket spännande att se deras syn på frågan.

Anna Olsson

"Detta är ingen ursäkt för att miljörörelsen inte i större utsträckning tar ansvar för den komplicerade verkligheten, utan i stället så gärna ägnar sig åt att FÖRENKLA den."
ska det vara, förstås

Be aldrig en forskare om att förenkla något...

sdfghjk

"Låt oss slå fast fakta; att dagens GM växter har odlats på över en halv miljard hektar och ingen vetenskaplig rapport har kunnat påvisa några skador på varken miljö eller människors hälsa p.g.a. att dessa är gentekniskt modifierade. Däremot finns många rapporter om positiva konsekvenser i form av minskad användning av insektsbekämpningsmedel och minskad jordbearbetning med minskat jorderosion, minskat näringsläckage, mindre bruk av fossil olja i odlingen och bättre ekonomi för bönderna som följd."

Är det inte så att man i artiklar beskrivit hur användningen av besprutningsmedel ökat med vissa GM-grödor? Jag är allmänt för GMO, men det här lät väldigt optimistiskt för mig

Harald Cederlund

sdfghjk: Man har konstaterat att besprutningen av glyfosat (Roundup) har ökat i grödor som har gjorts glyfosatresistenta. Detta är dock inte så konstigt då det ju är själva poängen att dessa grödor ska besprutas med just glyfosat.

Parallellt så reducerar man naturligtvis också sprutningen med andra typer av ogräsmedel och då dessa oftast har mindre gynnsamma toxicitetsprofiler än glyfosat (som anses vara relativt snällt) så innebär det att den totala toxiciteten som läggs ut minskar.

Sten Stymne

Den stora miljöfördelen med ogräsresistenta grödor är att det är betydligt enklare att tillämpa plöjfri odling med dessa och på vissa jordar är de en förutsättning för plöjfri odling. Plöjfri odling bevarar, eller t.o.m. ökar, mullhalten i jordarna, minskar näringsläckage, minskar jorderosion, hindrar uttorkning och skyddar jordens mikrorganismer och maskar. På Pampas är plöjfri odling enda sättet att odla grödor på då jorden inte alls tål plöjning. Ogräsresistent genmodifierad majs och soja har inneburit att man kunnat odla upp väldiga arealer av Pampas vilket har varit den främsta anledningen till att man kunnat möta den kraftigt ökade efterfrågan på jordbruksprodukter i världen under det senaste decenniet.

Jens Sundström

Åsa,

Det kostar mer än 100 miljoner kronor att dra en GM-gröda genom EUs regulatorriska kvarnar och man kan fråga sig vilka förutom större företag har möjlighet att ta fram GM-grödor under rådande reglemente? Jag tror inte det finns så många universitetsbaserade forskargrupper i världen som har den budgeten. Ironiskt nog är det miljörörelsens krav på överdrivna riskbedömningar baserade på, i många fall, hypotetiska risker som drivit fram detta reglemente. Om man ska vara konspiratoriskt lagd kan man ju därför fråga sig vem som egentligen tjänar på miljörörelsens agerande?

Sten Stymne

Håller med Jens. Miljörörelsen fokusering på risker med tekniken istället för egenskaper har bidragit till att ta fram det monstruösa och det i stora stycken helt ologiska reglersystem vi idag har för GMO och därmed låst in utvecklingen av gentekniken till endast mycket kapitalstarka aktörer men också bara till de dominerande grödorna och allmänna 'input traits'. För övrigt, en korrigeringen i min kommentar; det skall naturligtivs vara ogräsmedelsresistenta växter, inte ogräsresistenta.

Åsa

Jens - jag förstår vad du menar, men som sagt så finns det tyvärr goda skäl till att miljörörelsen är skeptisk till lugnande ord från politiker och företag. Har man förbrukat sitt förtroende med åtskilliga övertramp krävs faktiskt en lång process att överkomma detta. Vilket tyvärr får konsekvenser även för de som inte förtjänar det.

Jag vet också att det inte finns en chans att stater kan bekosta sådan här forskning helt själva, men stora gemensamma EU-projekt skulle faktiskt ha råd att göra en rejäl insats. Om det inte går att finansiera hela kakan kan man iallafall ställa upp med en del mot löfte om vissa koncessioner gentemot företagen när produkten väl är färdig.

Vi talar om en teknik som i förlängningen ger sig rakt in i den evolutionära processen och varenda gång människan har försökt detta tidigare har det oftast slutat i total katastrof (typ Australien). Det är inte dumt att tänka långsiktigt och hela tiden utvärdera, för vi måste ta ansvar även för kommande generationer. Har vi råd att skicka upp raketer i rymden i EUs regi borde vi ha råd att engagera oss i framtidens grödor.

Jens Sundström

Åsa- jag håller med dig till fullo! Jag tycker också att växtförädlingen borde vara offentligt finansierad. Men till skillnad från förra gången jordbruket moderniserades har världens stater denna gång valt att avhända sig ansvaret till affärsdrivande företag. Det är ett politiskt beslut och knappast något man kan lasta företagen för. Glädjande nog finns det nu flera stater både i Afrika och Asien som insett potentialen i den nya tekniken och satsar offentliga medel för att ta fram lokalt anpassade GM-grödor. Med en ökad efterfrågan i Kina och Indien tror jag dessutom att fler länder kommer att sluta ta hänsyn till Europas övernitiska hållning i den här frågan och välja att sälja på dessa marknader istället, vad det kommer att innebära för matpriserna här i Europa kan man bara sia om.

Sten Stymne

Åsa, jag kan glädja dig med att EU har faktiskt satsat kraftigt på ett projekt ICON (http://icon.slu.se/ICON/Svenska/index_ny_a.html) som jag koordinerar och som går ut på att med genteknik utveckla vegetabiliska oljor för att ersätta fossil olja i kemiindustri. Men hos svenska forskningsråd är det betydligt kärvare. Om vi inte kan tro på nya tekniker och ny kunskap, så vad skall vi då tro på som skall kunna rädda världen? Men tekniken skall vara under demokratisk kontroll och jag är liksom du klart bekymrad över att den framtida växtförädlingens utveckling ser ut att hamna hos privata kapitalstarka företag, men det är ju ingen anledning till att förkasta tekniken som sådan. För övrigt så är GM växter här för att stanna även om en del i Europa tror sig kunna leva i en bubbla för sig själva. Det vore mera relevant att med gemensamma krafter försöka påverka patentlagstiftning och uppmana forskningsråd att satsa mer på publik växtgenteknikforskning än att ägna sig åt att lura allmänheten för risker som inte finns eller med rena lögner.

Jens Sundström

Jag tycker Jenny Jewert sammanfattar ganska bra vad som behöver göras i dagens DN

Fredrik

Jag är lite nybörjare på ämnet men tycker att det är mycket intressant att det pågår en så livlig debatt om för- och nackdelar med GM-grödor. Några frågor måste jag ändå ställa efter att ha läst inläggen på forskarbloggen.
1. "När människan ger sig in i den evolutionära utvecklingen har det oftast slutat i katastrof." Detta påstående känns ganska godtyckligt, innebär detta att de flesta domesticerade djur är en katastrof? Är odlingen av de flesta, med äldre metoder, förädlade grödor är en katastrof? I så fall hur?
Min uppfattning är att genmanipulerade grödor, i viss mån djur, är ett snabbare sätt att få till utveckling/förbättring men att grundtanken med att införa önskade egenskaper i nya arter har förekommit länge utan debatt.
2. Vem tjänar på GMO? Idag verkar det vara stora företag som har råd att driva en kostsam godkännandeprocedur. Skulle det inte vara bättre om tekniken kom fattiga bönder till nytta genom högre effekt i odlingen och minskade kostnader för besprutning mm? Den eventuella förslavningen som nämnts kommer väl av att stora företag är de enda som har råd att bedriva effektivt jordbruk?

Frågor och påståenden i en härlig blandning men så tillhör jag ju den breda massan utan vetenskaplig skolning. Debatten om GMO tenderar att beröra olika områden samtidigt vilket gör att argumentationen blir svår att följa. Man kan inte bemöta ett argument om eventuella miljörisker med GMO med ett socioekonomiskt argument som att stora företag slår ut småskaligt jordbruk. Det blir galet i lekmannens öron

Anna Olsson

Fredrik - det där är väldigt relevanta frågor.
"Man kan inte bemöta ett argument om eventuella miljörisker med GMO med ett socioekonomiskt argument som att stora företag slår ut småskaligt jordbruk. Det blir galet i lekmannens öron."

I alla vettiga personers öron, förstås. I jämförelse med den som yrkesmässigt för en sådan argumentation är vi alla som skriver på den här bloggen lekmän, vill jag i alla fall hoppas.

Jag vill besvara din fråga 1. Påståendet du citerar är diskutabelt, och jag undrar om den som uttalar sig så inte blandar ihop begreppen. När har människan ingripit i den evolutionära utvecklingen? Mest uttryckligen när det gäller domesticering och selektiv avel av djur och växter. Som hon har ägnat sig åt under tiotusentals år, utan några uppenbara, hastigt uppkomna, katastrofala följder. Däremot kan jag ge en rad exempel på hastigt uppkomna och ganska dramatiska konsekvenser av att människan gett sig på att försöka ensidigt ingripa i den ekologiska utvecklingen: införandet av kaniner i Australien är väl det mest kända. Sverker Sörlin beskriver i Naturkontraktet ett annat: "Den svåraste katastrofen i amerkiansk viltvård ägde rum i Kaibab Forest Reserve i Grand Canyon-området på 1920-talet. Som en spegelbild av hotet mot rovdjuren främjade man tillväxten av 'sympatiska' och 'goda' djur, som hjort. Under en knapp tjugoårsperiod lyckades viltvårdarna öka hjortstammen från 4 000 till ca 100 000. Då kom kollapsen. Hjortarna dog i tusental av fel- och undernäring, på¨några få år hade stammen sjunkit till 20 000, efter ytterligare någora år av svält och jakt - ty nu hade viltvården fattat galoppen - var den nere i 10 000"

(Människan har nog lärt sig den läxan nu, ska sägas, men till ett ganska högt pris.)

Domesticering och avel utan hastigt uppkomna, dramatiska konsekvenser, alltså. Men inte utan konsekvenser, förstås, som på lång sikt blivit ganska dramatiska. Man diskuterar dessa framför allt vad gäller våra produktionsdjur, som ju är kännande varelser och har ett intresse i att må bra som man normalt inte tillskriver grödor. Och den dramatiska produktionsökning som våra husdjursraser genomgått under det förra århundradet har konsekvenser för djurvälfärden. Jag hoppas snart få tid att skriva ett separat inlägg om detta här på forskarbloggen. Man kan läsa mer till exempel här http://www.abc.net.au/news/stories/2008/09/09/2359395.htm

Att det går fortare att förändra egenskaper om man använder genteknik än om man använder mer traditionell selektiv avel (nu talar jag husdjur, inte växtförädling) är uppenbart. Det gör sannolikt att både negativa och positiva konsekvenser blir uppenbara snabbare. Är man inte uppmärksam på de negativa kan följderna bli dramatiska, förstås. Noggrann uppföljning och utvärdering är därför väldigt viktig. Och är en av anledningarna till att vi ännu inte har några genetiskt modifierade djur i livsmedelsproduktionen - inget har hittills fått regulatory approval. (Nej, jag vet inte hur många ansökningar som lämnats in, eller vart, men jag föreställer mig att i alla fall den kanadensiska Enviropig http://www.uoguelph.ca/enviropig/ befinner sig någonstans i processen)

The comments to this entry are closed.