« Ovetenskapliga zoner | Main | Vad får du inte publicera? »

08/17/2010

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Mattias Zetterstrand

Sten Stymne önskar en kommentar från Monsanto utifrån ett kinesiskt problem beskrivet i Science. Låt mig inledningsvis slå fast att Monsanto inte säljer någon Bt-bomull i Kina. Jag kan därför inte kasta något ytterligare ljus över det beskrivna.

När det däremot gäller de marknader där Monsanto finns, så går vi naturligtvis ut till våra kunder med en omfattande information om hur man bäst får bukt med skadegörarna. Och precis som Sten Stymne skriver i slutet av sin artikel, så är huvudspåren en vettig växtföljd liksom en kombination av olika växtskyddsåtgärder.
Ytterligare information om detta finns under följande länk på sidan 22: http://www.monsanto.com/monsanto/ag_products/pdf/stewardship/technology_use_guide.pdf

Som trogna läsare av Forskarbloggen säkerligen noterat, så skulle Stens inlägg inte vara ett riktigt "Stymne-inlägg" om det inte också innehöll en arg kanonad mot Monsanto. Denna gång handlar det om ”den kortsiktighet som kännetecknar de företag som utvecklar kommersiella GMO”.

Jag har jobbat inom Monsanto i 13 år och kan försäkra att företaget rymmer massor av ambitiösa, kunniga och målmedvetna forskarsjälar, vilka precis som Sten brinner för den gröna bioteknikens landvinningar. Och precis som Sten letar de lösningar när problem dyker upp, parallellt med det ständigt pågående förebyggande arbetet.

Lord Voldemort

Zetterstrand: var det därför som ni i Monsanto fixade en "bra" lösning på problemen när ni dumpade gifter i Anniston, Alabama och dömdes i domstol till 700 miljoner dollar och termen "beyond all decency" (bortom all anständighet) för ert agerande? Folket där blev sjuka av alla gifterna.... Men detta känner du säkert inte till... Gör du inte det så läs mer här:

http://www.cbsnews.com/stories/2002/11/07/60minutes/main528581.shtml

Här på Wikipedia hittar man lite om er (i mitt tycke mörka) historia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Monsanto

Hade det varit jag hade jag varit omåttligt stolt över att jobba på Monsanto!!!

Camilla Sparring

Varför tar ni inte in mitt inlägg?
Varför är det inte en öppen debatt längre?
Varför får inte motståndet säga sitt längre?
Varför är CUL programmet nedlaggt?
Varför?!

Camilla Sparring

Mattias Z eftersom du är här och bloggar kan du passa på att berätta hur mycket pengar ni lägger ner varje år på att lobba gentemot Sveriges Riskdag, jag har rätt bra koll på den summan, men du kan väl berätta.

Mattias Z Svara gärna på lord V´s frågor jag vill också höra svaren om giftdumpningen i Alabama.

Mattias eftersom man hummm "plockat bort" mitt inlägg får vi se om detta kommer fram då. Du är välkommen upp till Svärdsjö i Dalarna och ta dig en kopp KRAV kaffe och diskutera barnen vår framtid och hållbar utveckling, jag VET att du har mitt telefonummer.

Jens Sundström

Camilla,

Jag har sagt det tidigare och säger det igen. Vi sorterar inte bort kommentarer på förhand. Däremot förbehåller vi oss rätten att ta bort kommentarer som kommer med rena personangrepp eller riktar sig mot tredje part. Lyckligtvis har vi hitintills haft väldigt hög kvalitet på kommentarerna här på forskarbloggen och endast i undantags fall har jag behövt ta bort en kommentar. Om så har skett har jag alltid meddelat detta direkt till kommentatorn.

marie rosell

Hej Sten och L.V och Camilla,

Då kan vi enas om att Monsanto suger. Det var väl bra att vi är ense om något.

Vad gäller Zetterstrands förslag om att kika på Monsantos hemsida för att komma tillrätta med skinnbaggarna så vill jag bara säga som så. Gå inte in där. Det är som att kliva in i en svart säck. Dessutom vet jag att man på andra ställen har rått odlare att lägga till verksamma substanser från Agent Orange för att klara superogräset som det kallas för, men det funkar säkert på skinnbaggar också. Dock skulle jag inte råda dig att nämna det för kineserna med tanke på vad som hände deras grannar för några år sedan.... Det kan uppfattas som en skymf.

De skinnbaggar som avses verkar vara den fredligare sorten och då förelsår jag förljande odlingsråd från "Ekologi för nybörjare".

Lämna en del av trädgården helt i fred för att där må växa vilt. Insekter och djur kommer att finna sin bonig där med den påföljden att flora och fauna balansen upprättas i resten av trädgården också.
Sätter du dit en bikupa så blir det bonus i form av vackarare, aromatiskare blommor. Större och smakrikare grönsaker samt mycket få skadeinsekter.

Vet att detta är att jämföra med häxkonster nere i Skåneland men det praktiseras med stor framgång norröver och på många platser på vår jord.
Så jag föreslår att du låter var 10:e åkerlapp få bli vildmark. Därefter skall efterlevande finna ditt namn i historieböcker samt en tavla med ditt porträtt hänga i rektorns rum på SLU.

Kostnaderna för att framställa ett gmo är astronomiska. Pengar som mycket väl kan användas till bättre ting. jag tror inte på din klagovisa vad gäller Monsanto. Dom hjälper SLU med forskningsstöd. Det gör alla genpatentföretagen. Det tråkiga är att SLU använder hela Sverige som laboratorie. Pengarnas makt är så stor att man är beredd till mycket stora offer vad gäller människorna som bor uti detta land. Jag gillar inte denna attityd av förakt för övriga innevånare. Och kommande generationer.

Att ni dessutom går så långt så ni kallar oss för religiösa och okunniga och ovetenskapliga och försöker göra oss till allmänhetens fiende. Varför? Det känns som om ni har utropat oss till fienden, men jag har aldrig utropat krig mot er.
Möjligen mot dessa journalister och tankesmedjor som åtminstonde jag betraktar som oerhört dubiösa.

Sten Stymne

Marie och Camilla. Varför inte hålla er till sakdiskussion istället för beskyllningar om att SLU forskarna är köpta av industrin? Jag var under ett par års tid konsult för Calgene som under det sista året av kontraktet blev uppköpt av Monsanto (1998 tror jag det var). För övrigt har jag inte haft någon ersättning eller samarbete med Monsanto. Jag har flera gånger här på bloggen invänt mot den 'guilt by association' som ni dogmatiska GMO motståndare använder, t.ex. fallet Monsanto och Agent Orange. Det är lågt.
Sedan har vi alla dessa, medvetna eller omedvetna, lögner som sprids om GMO, t.ex. om riskerna med antibiotikaresistengener, och som ni medverkar till. Det finns ingen konsipration mellan SLU och Monsanto utan vi på SLU försöker föra ut fakta, och inte alltid till Monsantos fördel.

marie rosell

Sten,
Jag motsätter mig ordet dogmatisk. Det är inte det är frågan om. Nu börjas det igen. Adjektiv har ni så det räcker och blir över att beskriva dem som tvivlar på GMO.
Jag har heller inte sagt att det står monsanto på frimärket på ditt lönekuvert. Men resurser från dessa företag finns i bakgrunden.
Så var det med den saken.
Agent orange tål att nämnas om och om igen. Därför att det är en av alla de produkter som krigsmaskineriet Monsanto använder. Varför tjata om det? Jo därför det är inte bättre nu. Det är mycket enkelt att bara titta på tuggummi hyllan i affären så hittar du dem.
Anledningen till att de får blanda i sina produkter är just att de kan genom sina enorma resurser pådyvla människor oerhört farliga substanser och gå fria.
Det är enbart därför jag använder mig av just Agent Orange men också bara i det här fallet, för även om du inte tycker det så är det inte rappakalja jag skriver i mitt inlägg. Men visst om du vill så kan vi skriva ner hela listan på kemiska substanser som är tillverkade i deras laboratiorier och som har skadat och skadar något alldeles oerhört. Vi kan ju börja med den av dina kollegor hyllade insulinet som är så farligt att både den som använder det samt dennes närmaste omgivning utsätts för livsfara. 150 000 anmälningar bara i England över insidenter med ibland dödlig utgång orsakade av ert fantastiska GMO-insulin. Varför är Monsanto farlig i detta fall? Jo för patienten har inte möjlighet att själv avgöra vad för ursprung den vill ha till sitt insulin. Det står inte på paketet att det är GMOat. Och det står inte med vad.
Insulinet som just nu tillverkas i USA på prov är ris med männskliga gener. Kannibalism kallas det för. Vad tror du man kommer skriva på det paketet?

Låt fjällen trilla från ögonen och se vad det är som händer. Helt och fullt.

Sten Stymne

Allt insulin som används idag är producerat av 'människogener' instoppade i bakterier eller också ett 'insulinderivat', dvs producerat från en 'konstgjord' gen där man ändrat på två aminosyror på det mänskliga insulinet, dvs bägge typerna är GMO insulin. Diabetespatienterna är nog glada att slippas använda grisinsulinet som förr isolerade från slaktkroppar trots att det är 'onaturligt' med GMO. Kan du inte ta och blogga om dina synpunkter på vad som är naturligt och onaturligt också på diabetikerförbundets hemsida?

marie rosell

Jepp,
Men nu talar vi om grödor avsedda för konsumtion oralt.

Du svarar inte på det jag säger om GMO insulin som höjs till skyarna och som de facto har orsakat många mänskliga katastrofer. Det handlar i sak om att släppa ut en produkt för tidigt.
Precis som du gör så hävdar läkemedelsföetagen att produkten är testad och klar och säker.

Men uppenbarligen är det så att de studier som har gjorts inte varit tillräckliga.

Det är därför vi vill kunna forska på bin i anslutning till GMO grödorna.
Om det är så som du säger och ni är oberoende så finns det inga juridiska hinder för att kunna bedriva forskning på våra bin. SLU borde rimligtvis själva ha föreslagit detta för både biodlare och jordbruksverk som ett led i framtagandet av säkra grödor.

Sten Stymne

Insulin måste injiceras. Det bryts ner i mag och tarmkanalen Menar du kanske ris som har en insulinproduktionsstimulerande faktor? I vilket fall som helst vore det bra om kommentarerna handlade om inlägget för annars driver det hela iväg. Så åter till skinnbaggarna. Om du vill odla bomull på stora arealer så blir det ett problem om du inte på ett eller annat sätt bekämpar skadeinsekterna. Vi pratar inte om trädgårdar här där dina förslag antagligen är helt utmärkta.

marie rosell

Skinnbaggar alltså,

Mina odlingstips går att applicera på större områden. Gör man dessutom så att man har fler grödor på lite mindre ytor så ökar vinsterna. På alla sätt och vis. Det är också en förutsättning för att faunan skall behålla sin mångfald och säkerställa sin hälsa. I fallet med binas fortlevnad är det absolut nödvändigt att man inte ensidigt odlar en sorts gröda inom flygområdet.
Det blir också lättare för bonden att hantera sina marker. Och mer stimulerande.

Nå, hur blir det med forskningen på bin och GMO?

Sten Stymne

Vad gäller Bt och bin så har mycket gjorts. Jag citerar från inlägget 'Ingen Bisak' här på forskarbloggen: ´Till exempel har den typ av insektresistens som förts in med genteknik i bomull och majs mot vissa skadegörande fjärilar och skalbaggar, så kallad Bt-resistens, undersökts med avseende på farlighet för bin. Resultat från 25 laboratorieundersökningar kunde inte finna några effekter på överlevnad vare sig hos vuxna eller larver av honungsbi. Tvärtom har Bt-grödor minskat risken för bin genom att man kunnat dra ner på insekticidanvändningen med dessa grödor, som odlades på ca 42 miljoner hektar i 20 länder 2007. Under perioden 1996-2006 uppskattas användningen av insekticider i majs och bomull att ha reducerats med 30% tack vare Bt-sorterna. ' Du kan säker få rapporterna via genteknikämnden eller någon av författarna till inlägget. Men du tror väl att dessa forskare var köpta av företagen? Suck!

Marie Rosell

Morrn,
Jag läser vad du skriver och anser att undersökningarna behöver kompletteras med bredare omfång. Den viktigaste invändningen jag har mot att dessa undersökningar anses ha bärighet är den snäva tidsram de alla är utförda under. Jag skulle hellre vilja kalla dem för inledande studier.

En mer omfattande studie skulle kunna ge oss svar på hur 1 drottning under sin levnad på låt säga 3 år påverkas bacteriellt under denna tid.
Vi vet ju numera att honungsbits bakterieflora är av synnerligen stort intresse för medicinen och främst dess möjligheter att ersätta antibiotika.
Vi skulle kunna jämföra ynglen som kläcks det 1:a, 2:a och 3:e året för att se huruvida de uppvisar skillander både i fysik men också förmåga till att utföra de uppgifter de för tillfället har. Nektarinsamling, förmåga till att hålla kupan ren, mängd inhämtad pollen osv. osv.
Samt den för odlaren kanske viktigaste aspekten. Pollineringsiver hos de olika åtskullarna. Vi kunde också göra jämförelser med att ha konventionella grödor intill GMO grödorna och jämföra binas vilja till nektarinsamling hos de båda.

Det finns också en mängd olika raser bland bin, de har olika tålighet för kyla bl.a. deras beteende vad gäller nektar och pollen insamling skiljer sig också.
Därför skall man också jämföra rasernas beteende och hälsa med varandras då de lever intill GMO-fält.
Här finns det en möjlighet att något av dessa raser har en större lämplighet för GMO än andra och då kan den rasen vara att föredra att använda för t.ex pollinering av t.ex din raps. Här finns det ingenting som hindrar att bin används endast i pollineringssyfte och att överflödig honung kasseras och bina själva får invintra på den honung de har samlat in. Rapshonung i sig är lite trixig för den canderar fort men råd skall finnas.
Att studera bina under den tid en GMO-gröda försöksodlas skulle kunna ge tillfredsställande svar och faktiskt också kunna vara oss alla till nytta. För dem som gillar gmo och dem som inte gillar gmo.

Framför allt skulle det visa ett ansvarsfullt förhållningssätt inför den allra viktigaste ingridiensen i matproduktionen.

Eventuell horisontell överföring av bakterier oavsett om det handlar om enstaka gener behöver uteslutas. Om det skulle visa sig att bina besitter det vi behöver för att slippa antibiotika är det naturligtvis nödvändigt att säkerställa biets bakterieflora.

Antibiotikaresistents är ett växande problem och kommer inom kort att vara ett långt större hot mot männsklig överlevnad än svält. Sett i ett större perspektvi d.v.s

Det är klart att de som har skrivit om Bt och bin inte är köpta av någon.
Däremot är studierna som utförts beställda av genpatentinnehavaren och dirigerade av densamma. Därför saknar de också väsentliga allmänmänskliga aspekter. S.I.C

Sten Stymne

Sammanställning av de 25 rapporterna finns allmänt tillgänglig på webben (http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0001415) Jag har tittat på en del av dessa rapporter varav ingen av dessa är gjord på uppdrag av genpatentinnehavaren utan med allmänna medel. Om man skall göra riskforskning, liksom annan forskning, så måste man ha en hypotes. Hypotesen i de studier som gjorts var att bin skulle kunna ta skada av Bt grödor. Då inga belägg fanns för detta, varför skulle man då gå vidare med alla de studier som Marie vill? Bara för att det är GMO? GMO i sig utgör ingen särskild risk, utan det är egenskapen som växten får som är betydelsefull, vilket vi försökt från forskarhåll få fram vid upprepade tillfällen. Antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier är ett stort problem. Jag antar att, eftersom Marie nämner detta, hon fortfarande hävdar, mot all vetenskaplig expertis, att antibiotikaresistensgener i växter medför en ökning av antibiotikaresistenta sjukdomsframkallande bakterier. Så är alltså inte fallet.

Sten Stymne

Jag vill påpeka en felaktig uppgift jag gav i mitt inlägg.Det var Dr. Inger Åhman på SLU som uppmärksammade mig på denna felaktighet. Jag uppgav att gurkbladlusen är känslig mot Bt och därför har man inga problem med denna i Bt bomull. Det är fel. Den korrekta anledningen att man inte har problem med gurkbladlusen i Bt bomull är att den sprutas så pass lite att gurkbladlusens fiender kan överleva och på så sätt hålla lusen i schack. Lusen tål Bt. Man får därför anta att de tidigare använda bekämpningsmedlen dödade gurkbladlusens fiender med inte gurkbladlusen. Jag borde ha gått till orginalartiklarna och ber om ursäkt för detta slarv.

The comments to this entry are closed.